Innan måtten på en anläggning bestäms bör anläggningsägaren avgöra hur anläggningen ska användas och vilka funktioner den ska fylla. Detta kan göras i samråd med de tänkta användarna som till exempel skola och föreningsliv.

När detta är bestämt väljer anläggningsägaren de mått och funktioner som ger den mest effektiva användningen av anläggningen. Vi vill också poängtera att det är anläggningens ägare, som bland annat av ekonomiska skäl, har det yttersta ansvaret för att avgöra utformningen på anläggningen.

Bifogade mått är tänkt att användas vid såväl nybyggnad och ombyggnad som vid upplinjering av befintliga och nya anläggningar.

Regelmått på spelplanen

Spelytan är om inget anges 40 x 20 meter.

Tävlingsinnebandy
Nationell och internationell
Minimum 23 meter bred, minimum 43 meter lång, Minimum 7 meter i takhöjd.

Vid nybyggnation av arena/hall rekommenderas 46 meter längd och 26 meter bredd samt minimum 7 meters takhöjd.

För VM-arrangemang krävs minst 46 x 28 meter samt en takhöjd om minst 7 meter.

Spelform 5 utespelare + 1 målvakt/lag.
Målburar 1,6 meter bred x 1,15 meter hög, 0,65 meter djupt i golvhöjd, 0,4 meter djupt i överkant. * 

Träning och motion
Minimum 20 meter Minimum bred, minimum 40 meter lång, 7 meter i takhöjd.

Spelform 5 utespelare + 1 målvakt/lag.
Målburar 1,6 meter bred x 1,15 meter hög, 0,65 meter djupt i golvhöjd, 0,4 meter djupt i överkant. *

Röd nivå
20 meter bred, 40 meter lång. 
Spelform 5 utespelare + 1 målvakt/lag.
Målburar 1,6 meter bred x 1,15 meter hög, 0,65 meter djupt i golvhöjd, 0,4 meter djupt i överkant. *

Blå nivå A
20 meter bred, 40 meter lång.
Spelform 5 utespelare + 1 målvakt/lag.
Målburar 1,6 meter bred x 1,15 meter hög, 0,65 meter djupt i golvhöjd, 0,4 meter djupt i överkant. *

Blå nivå B & C
15 meter bred, 30 meter lång.
Spelform 4 utespelare + 1 målvakt/lag. Målbur 1,2 meter bred x 0,9 meter hög. *

Grön nivå A & B
10 meter bred, 20 meter lång.
Spelform 3 utespelare + 1 målvakt/lag. Målbur 1,2 meter bred x 0,9 meter hög.

Grön nivå C
10 meter bred, 20 meter lång.
Spelform 3 utespelare/lag, små målburar 0,9 meter bred x 0,6 meter hög.

* Samtliga målburar från Blå nivå och upp till nationell och internationell nivå ska vara godkända av Internationella Innebandyförbundet. 

Belysning
Anläggningar för idrott används inte bara av idrottsutövare utan också av publik och anställd personal med olika arbetsuppgifter. I vissa anläggningar förekommer dessutom inspelning av film och TV. Vid utformning av belysning skall hänsyn tas till dessa gruppers olika behov.

Hänsyn till miljöpåverkan får allt större betydelse. Belysningen bör därför optimeras med hänsyn till miljöpåverkan, energiförbrukning och kostnader. Till miljöhänsyn hör också spridningen av spilljus som stör omgivningen, påverkar upplevelsen av natthimlen och innebär dåligt energiutnyttjande.

Krav för belysning
Är anpassade till den fastställda europeiska och svenska standarden för sportbelysning och samordnad med tidigare måttboksuppgifter baserade på svenska erfarenheter. Detta innebär att krav på belysningen är tillgodosedda för såväl idrottsutövarens verksamhet som publikens behov av att, med hjälp av artificiell belysning, kunna uppfatta idrottsaktiviteter både från åskådarplats och via television. Speciella önskemål för internationella evenemang och spel i högre serier kan förekomma, se seriedirektiv för respektive serie eller kontakta SIBF:s kundtjänst. 

Med en anläggning för 1 000 åskådare eller mer gäller minst 750 lux som horisontell styrka. För en anläggning med mellan 500 - 1 000 åskådare gäller minst 500 lux. För övriga anläggningar gäller minst 300 lux.

Belysning av åskådarområden
För åskådarnas komfort snarare än för säkerhet eller nödsituationer, skall belysningsstyrkan vara minst 10 lux. För TV-inspelning är det önskvärt att områdena som gränsar till spelplanen har viss belysningsnivå motsvarande ett medelvärde av vertikal belysningsstyrka som är minst 25 % av medelvärdet av vertikal belysningsstyrka över spelplanen.

Säkerhetsbelysning
Har två uppgifter. Den ena är att ge betryggande säkerhet för aktiva vid fortsättningen av ett evenemang med belysningsbortfall. Den andra är att ge möjlighet till evakuering av spelare, funktionärer och publik vid en katastrofsituation.

Katastrofbelysning
Med katastrof avses brand, upplopp, långvariga strömbortfall etc. Sådan belysning skall uppfylla Svensk standard för nödbelysning (SS-EN 1838) samt Boverkets anvisningar. Vidare bör hänsyn tas till önskemål från lokala brand-, räddnings och polismyndigheter. Sådan belysning skall inte bara finnas på arenorna och i publika utrymmen utan också i omklädningsrum, kommunikationsytor mm. Generellt gäller att belysningsstyrkan i sämst belysta punkt inte skall understiga 1 lux. Den skall även fungera i minst 60 minuter vid spänningsbortfall. Belysta skyltar skall visa utrymningsvägarna.

Belysning för TV och filmupptagningar
Belysningsstyrkan på ett vertikalplan är grunden för belysningskraven för TV och filminspelning. Nivån på den vertikala belysningsstyrkan beror huvudsakligen på hastigheten i aktiviteten, avstånd och bildvinkel. 

Ekonomi, miljö och energiförbrukning
Vid planering av ny belysning bör en kalkyl ske av årskostnaden eller livscykelkostnaden. Ofta utgör driftkostnaden en väsentlig del av dessa och en investering i energieffektiv teknik brukar nästan alltid betala sig. Undersökningar har visat på att det i offentliga sportanläggningar finns en sparpotential på elenergi på i storleksordningen 35 %. Belysningen är en väsentlig förbrukare av elenergi.

Energikostnaden för belysningen påverkas av brinntiden och den installerade effekten. Många idrottsanläggningar har långa brinntider varför åtgärder såsom dagsljusstyrning, närvarodetektering, klockor och annan styrutrustning kan minska brinntiden. Genom att använda energieffektiva armaturer och ljuskällor kan effekten minskas. Man bör inte använda mer ljus än vad som är motiverat av behovet.

Olika belysningssteg för matcher, träning, städning och underhåll bör eftersträvas. Att kunna tända anläggning i sektioner är ett annat enkelt sätt att minska energiförbrukningen. Att planera för dagsljusinsläpp och utnyttja dagsljuset kan påtagligt minska förbrukningen av elenergi för belysning.

I anläggningarna vistas människor med dålig kännedom om anläggningarna och utan ansvar för dessa. Därför bör man använda automatik, men se till att denna inte orsakar olägenheter för brukarna.

Omklädningslokaler för Innebandy
En servicebyggnad kan utformas hur som helst. Syftet med byggnaden bör dock vara tydligt specificerad så att den kan tjäna som ledstjärna vid planering, projektering och byggande. De ytor som planeras in bör vara konstruerade med tanke på kostnadseffektiv drift. Ytorna skall kunna användas för den tänkta verksamheten och bör väl kunna tjäna det syfte som avses utan att ta onödigt stort utrymme. Många olika sporter behöver omklädningsrum Det brukar finnas behov av omklädningslokaler för olika idrottsaktiviteter som fotboll, friidrott, innebandy med flera.

Vid planering av sådana lokaler är det en fördel om logistiken tänkts igenom i ett så tidigt skede som möjligt. Logistiken bör planeras väl när en grupp utövar en verksamhet har de i regel klätt om i en omklädnadsbyggnad och där förvarat sina kläder. När de är färdiga med sin verksamhet bör nästa grupp vara redo att träda in på samma yta.

Sociala lokaler
Lokalerna bör inte vara så konstruerade att besökarna lockas att stanna onödigt länge. Det är dock en fördel om det finns platser i byggnaden som tillåter besökarna att relaxa en stund och kanske delta i den sociala gemenskapen som kan skapas där.

Groventré
Ta hand om smutsen innan den kommer in i huset
Byggnaden där omklädningen skall ske bör helst vara försedd med en hårdgjord yta framför ingången. Denna får gärna vara möjlig att värma vid snöfall och regn. Ju tidigare vatten och smuts försvinner från besökarnas skor och kläder desto trivsammare blir det i lokalerna. Dessutom blir det billigare om städningen förenklas. Ytan innanför ytterdörren får gärna vara försedd med en mjuk matta med vattenupptagande egenskaper. Denna yta kan vara generöst tilltagen så att besökarna har en yta att trampa omkring på så att kvarvarande smuts stannar i entrélokalen. Ytan framför ingången kan vara försedd med skärmtak som gör ytan torrare och erbjuder en samlingsplats för sociala möten.

Omklädningsrum
Rektangulära rum är bäst. Ett omklädningsrum fungerar bäst om rummet är rektangulärt och inte är byggt i vinkel. Med ett rektangulärt rum får flest besökare plats på ett bekvämt sätt. Klädförvaringen kan utformas med krokar och bänkar eller med skåp med eller utan bänk.

Bänkar
Bör dimensioneras så att de ger god plats i sidled för utövarna att sitta vilket betyder 0,6 m/plats. Med skåp kan sidutrymmet vara 0,25 eller 0,30 m/plats. Med skåp bör sittplatserna ordnas på annat sätt. Bänkar och skåp bör placeras på konsoler. Bänkar utan ben förenklar städningen och gör det också renare på golvet.

Skåp
Om man väljer skåp bör skåpen förses med gallerbotten. Detta gör att sand och smuts inte lägger sig på skåpbottnen utan faller ner under skåpen och blir lättare att städa bort. Golvet under skåpen kan byggas sluttande vilket underlättar städningen. Utrymmen över skåpen brukar vara damm samlande. Detta problem minskar om utrymmet byggs in. Detta utrymme kan till exempel utnyttjas till ledningsdragningar.

Teori
Det finns ibland behov av att samla idrottsgruppen för genomgång före match/träning, under paus och/eller efter match/träning. En whiteboard-tavla eller en mer teknisk lösning är därför bra att installera.

Massage
Det finnas ibland behov av att ge utövarna massage eller omplåstring. Då är en bänk avsedd för sådant bra ha till hands.

Omklädningsrummen
I ett omklädningsutrymme kommer många individer periodvis och avlöser varandra med korta intervaller. Detta innebär att duschblöta människor går in i omklädnadsdelen från duschrummet med rinnande vatten på kroppen och blöter ner golvet i omklädningsdelen. Det är inte en trevlig plats där besökarna skall stå och byta om när det är blött på golvet. Golvet i både duschrum och omklädningsrum bör vara utförda med stegsäkra plattor. Varma golv är behagliga att gå och stå på och vatten på sådana golv brukar torka upp snabbt.

Avtorkning
Ett utrymme avsett för avtorkning mellan duschrum och omklädningsrum förbättrar förhållandet i omklädningsrummet. Betongväggar är ett lämpligt val för väggkonstruktion. Socklar av klinker som når upp 400 millimeter på väggen gör att det går att spola av golvet om det blir mycket smutsigt. Höga socklar skyddar byggnaden mot fuktskador om städningen sker med spolvatten.

Trösklar
Bör finnas endast vid ingångsdörren. Rummet bör ha kontinuerlig luftväxling då det används. Luftflödet bör vara lägst 0,35 liter/sekund per m2 golvarea.

Lås
Omklädningsrum bör förses med dörrlås med magnetkortnyckel eller liknade. Med sådan nyckel kan den grupp som har tillträde en viss tid en viss dag öppna låset då, inte annan tid. Denna typ av arrangemang kan dessutom förses med registrering så att anläggningsägaren i efterhand kan få kunskap om vilken grupp som varit inne i utrymmet en viss tid.

Dubbla omklädningsutrymmen
Vid ”betydelsefulla” tävlingar kan det finnas önskemål att samla gruppen utan att de behöva sitta mot de upphängda kläderna. Vid sådana tillfällen kan det vara lämpligt att rummen arrangerats så att två omklädningsrum placeras intill varandra med en låsbar dörr mellan. Rummen kan med sådan lösning användas både för normal användning i två rum eller tillsammans vid tävlingar.

Brandsäkerhet
Byggnaden ska vara försedd med brandvarnare. Om den innehåller många olika lokaler och utrymmen med ett förväntat stort antal besökare bör det finnas utgångsskyltar och högtalare som kan meddela säkerhetsinformation vid nödsituationer.

Utrymningsvägar
I ett utrymme där flera personer uppehåller sig (omklädningsrum brukar vara ett sådant) är det önskvärt att utrymmet skall kunna utrymmas genom mer än en utgång. En extra utrymningsväg kan i sådana fall ske genom ett fönster med lämplig placering och storlek om lokalen ligger i markplanet. Fönster eller lucka skall ha en fri vertikal öppning med minst 0,5 meter bred och minst 0,6 meter hög öppning. Summan av bredd och höjd bör vara minst 1,5 m. Utrymningsvägen bör förses med utrymningsbeslag (handtag). Dessa skall gå att använda vid nödsituationer men helst inte vid andra tillfällen. Okynnesanvändning kan förhindras med larmindikering och plombering med sigilltråd. Utrymningsvägen skall kunna öppnas med en hand. Vid platser där utrymningen måste ske igenom ett annat utrymme, där det finns utrymningsväg, skall låset vara så konstruerat att det går att återvända samma väg om situationen är värre i det rummet.

Duschrum
I duschrummet bör väggarna förses med klinkerplattor från golv till tak. Lämpligen bör det finnas en dusch med skärmvägg, s.k. blygdusch. Duschmellanväggar uppskattas dock av de flesta. Sådana bör anpassas för den relativt tuffa behandling de kan blir utsatta för vid sådana anläggningar. Ett lämpligt sätt är att bygga dessa väggar av glasblock eller klinkerklädda betongskärmar.

Det bör inom byggnaden finnas omklädningsutrymmen som har tillgång till större duschbås som kan användas av rörelsehindrade personer. Vid sådana utrymmen bör bredden vara 2 meter. Lämpligen ordnas det så att en sådan plats innehåller två duschplatser utan mellanvägg.

I duschrummet bör också finnas en hylla där besökarna kan lägga sina hygienartiklar och glasögon. Där bör också finnas krokar att hänga handdukar på. Golven i duschutrymmet bör lutas från ena väggen till den vägg där duscharna är placerade. Lutningen bör vara minst 1:50 för att ge god avrinning. Vid väggen med duscharna utformas golvet med en 100–150 millimeter bred ränna utan galler. Rännan lutas från golvnivån med 1:50 mot golvbrunn i rännan. Normalflödet vid duschen bör vara 0,2 liter/sekund. Temperaturen i duscharna bör inte överstiga 38°.

Färger, ljusreflektans och glans på innertak, väggar, golv och linjer i idrottshallar
När en liten boll rör sig med hög hastighet mot en spelare måste hen snabbt kunna urskilja bollen mot bakgrunden vilket bland annat kräver god belysning. För att lätt kunna uppfatta bollar och spelare är väggar bakom och tak över banan viktiga som bakgrund. Golvets färg har betydelse både som bakgrundskontrast mot bollar och som en yta som reflekterar ljus.

Kontrasten mellan golvets och bollarnas kulör har också betydelse för uppfattbarheten. Ett ljust golv reflekterar ljuset och belyser bollen och spelarna från undersidan, det vill säga den sida man ser från golvet. Ju ljusare golv desto mer ljus reflekteras upp, men då måste även bollarnas färg anpassas med hänsyn till kontrastverkan. Man kan beräkna reflektionen i procent, från 100 % när allt ljus reflekteras till 0 % när inget ljus reflekteras. Ett bra sporthallsgolv bör ha en reflektionsfaktor omkring 50 % eller mer.

Väggar och tak bör helst ha reflektionsfaktor 40 % eller något lägre. Vad detta innebär i verkligheten kan vara lättare att förstå om man kan jämföra med kända förhållandena.

Färgval
Val av färger påverkar känslan av trivsel men också hur man genom kontrastverkan och reflekterat ljus uppfattar bollar, linjer och spelare. Väggarnas och golvens färger bör utgöra en lugn, gärna varm och glad bakgrund i rummet. Ytor där träets naturliga ådring framträder ger ofta ett trivsamt intryck.

Väggarna bör inte ha kontrasterande ytor som till exempel dörrar, ribbstolar eller reklamtexter med avvikande färg.

Färger anges enligt SIS färgatlas 01 90 02 baserad på NCS systemet (Natural Colour System). Exempel: 30 50–Y 30 R = svarthet 30, kulörhet 50, 30 % rött i gulröd kulör. Detta ska inte förväxlas med ljusreflektionsfaktor eller glansvärden.

Väggar
Följande förslag till val av färger på väggar gäller med de ljuskällor som vanligen förekommer i idrottshallar. Färgförslagen är resultat av prov som genomförts med vita och gula bollar mot bakgrund med olika kulörer och som bedömts subjektivt av personer med erfarenheter från idrottslokaler. Det verkar bli bäst kontrast med bollar mot vägg när väggens svarthet eller kulörhet är 40 eller mer. Några färger med svarthet eller kulörhet 40 som ger bra bollkontraster är: 4030–Y 30 R 3040–Y 40 R 3040–Y 20 R 4020–G 50 Y.

Golv
Ett golv för sportändamål bör vara i matt färg. www.gerflor.se

Markeringar
Linjebredd 0,05 meter

Många sporthallar används av flera idrotter och måste därför anpassas för detta. En del av denna anpassning är linjeringen. När det gäller linjering är det viktigt att först ta ställning till vad hallen ska användas till, vilka idrotter använder den och till vad – tävling och/eller motion. Rekommendationen är att samtliga anläggningsägare anpassar sin linjering efter anläggningens behov och att så få linjer som möjligt märks upp. I detta ingår att utesluta linjer för idrotter som inte använder hallen.

Linjering
Vid linjering måste korsande linjer med olika färger accepteras men inte linjer som täcker varandra på annat sätt. Sådan övertäckning kan elimineras genom att hela banor förskjuts mer än en linjebredd åt något håll. Dessa förskjutningar bör planeras vid inmätning av fundament för nät och mål. För att behålla gemensam centrumlinje kan banor för basket, handboll och innebandy ändras något.

Färger
Anges enligt SIS färgatlas 01 91 02 baserad på NCS-systemet (Natural Colour System). Väggarnas och golvens färger bör utgöra en lugn bakgrund till spelare och bollar och bör därför inte ha kontrasterande ytor som till exempel ribbstolar eller reklamtexter med avvikande färg.

Golvet
Bör inte ha alltför starka kulörer eftersom kontrast mot de mer mättade linjefärgerna behövs för att de lätt ska kunna uppfattas.
Lämpliga färger för linjering av Innebandy är vita linjer på blå matta. mer info finner ni hos: www.gerflor.no 

Golvet bör vara av plast och modell av PVC är att föredra.

Läktare
Denna del omfattar information om läktare dels baserat på erfarenheter från anläggningar, dels på föreskrifter och allmänna råd i Boverkets byggregler, BBR. Kraven i BBR avser läktare i lokaler. Gällande bestämmelser för publikplatser finns i BBR 18, bland annat i följande avsnitt:
BBR 5:3 Utrymning vid brand
5:5 Skydd mot brandspridning inom brandcell
5:6 Skydd mot brand- och brandgasspridning mellan brandceller
8:2 Skydd mot fall
8:3 Skydd mot skador genom sammanstötning, klämning eller snubbling Utrymningsvägar m m

Byggregler
Boverkets föreskrifter och allmänna råd i byggreglerna BBR 18 gäller även för utrymningsvägar. Omedelbart utanför anläggning måste finnas öppna ytor för hela publiken vid eventuell nödutrymning. Riktvärde för ytbehov är 1 m2 /person.

Räddningstjänst
Åtkomlighet för räddningstjänst är viktig. Vägar för brandbilar och ambulanser med flera måste hållas fria. Landningsplats för helikopter kan övervägas. När det är frågan om meddelanden till folksamlingar är det viktigt att beakta de akustiska förhållandena och se till att informationen kan uppfattas av alla, särskilt vid nödsituationer.

Publikutrymmen
Kan delas i sektioner varvid entréer och pausutrymmen måste anpassas till detta. Planen ska avgränsas genom staket eller räcke av en höjd av lägst 1,10 meter på så sätt att det klart framgår var gränsen går för var publiken får vistas. Skyltar om att intrång på spelplanen är förbjuden ska anbringas på staket eller räcke.

Fasta eller mobila föremål får inte finnas på ett avstånd närmare än 3 meter från planens begränsningslinjer.

Stolar eller bänkar
Lösa stolar eller bänkar bör vara stapelbara eller hopfällbara. Lösa stolar för publik med mer än 50 personer måste vara kopplade, minst 5 och 5. Förråd måste finnas till förvaringen av dessa. Flera olika varianter av läktare förekommer: permanenta, uppbyggbara läktare, fast monterade eller flyttbara.

Förvaring
Utrymmet under permanenta läktare kan delvis användas men enbart till förråd eller liknande på grund av den varierande, ofta låga takhöjden. Uppbyggbara läktare är lämpliga där publikplatserna används mycket sällan. De kan byggas upp till exempel med ett stångsystem i likhet med det som används till byggnadsställningar för fasadarbeten. Dessa läktare kan användas till flera anläggningar men är ganska svåra att flytta.

Stora laster kan bli koncentrerade till små ytor på golvet i hallen, vilket bör beaktas när konstruktionerna planeras. Utdragbara läktare kan skjutas ihop till ett paket som antingen är fast monterat mot väggen eller är flyttbart. Det kan då användas på ett flexibelt sätt för olika publika arrangemang samt förvaras i ett förråd. Utrymme för utdragbar läktare kan användas för aktiviteter när läktaren inte används.

Rullstolsplatser
Ska finnas. Antalet rullstolsplatser bör vara 2‰ av det totala antalet platser, dock minst 5 st.

Trappor
Trappor för utrymningsvägar bör dimensioneras enligt BBR, 8:232, allmänna råd. Trappor som är bredare än 2,5 meter bör delas med räcken eller ledstänger i två eller flera lopp. Bänkryggarna invid en trappa kan i vissa fall ge det stöd som behövs. Se även BBR, 5:371, allmänna råd som säger:
Om inte personantalet är känt kan följande antaganden göras:
• Om lokalen ska användas av sittande personer och sittplatserna är placerade i rader, bör utrymningsvägarna dimensioneras för 1,7 personer/m2 nettoarea. De gångar i lokalen som är avsedda för sittplatspubliken bör inräknas i arean, däremot inte scen eller podium.
• Om lokalen skall användas för både stående och sittande personer, bör utrymningsvägarna dimensioneras för 2,5 personer/m2 nettoarea.

Skyltar
I samlingslokaler eller i förrum till dessa bör det finnas skyltar som anger det största antalet personer som samtidigt får vistas i lokalen. Samlingslokaler bör ha minst tre utrymningsvägar om de är avsedda för fler än 600 personer och minst fyra om de är avsedda för fler än 1000 personer. Utrymningsvägar från samlingssalar får stå i förbindelse med varandra genom mellanliggande foajé eller motsvarande, som är skild från utrymningsvägarna i lägst klass El-C30.

Skyltar och anslagstavlor
Ingången till de olika utrymmena bör skyltas tydligt så att besökarna lätt kan hitta inom byggnaden och inte minst hitta ut ur byggnaden. Anläggningen är bl.a. avsedd för grupper vilket betyder att information till de olika individerna brukar vara vanligt. För att slippa upphängda lappar lite hur som helst kan några strategiskt placerade anslagstavlor lösa detta behov.

Publikkapacitet
Kraven för publikkapacitet varierar beroende på vilken nivå laget spelar på. Se seriekrav eller kontakta kundtjänt på Svenska Innebandyförbundet för mer exakt information.

Förråd
Föreningarna brukar ha behov av utrymmen att förvara sina utrusningar i. Dessa bör placeras så strategiskt att dessa inte låser ett omklädningsrum men heller inte så placerat att det blir svårt att kommunicera mellan dessa utrymmen och omklädningsrummet där deltagarna samlas.

Föreningsexpedition
Vid stora anläggningar som besöks av många föreningar och individer kan det vara befogat att där också bygga en föreningsexpedition.

Personalrum
På de platser där personal har heltidsarbete i anläggningen eller om de där har utgångspunkt till andra anläggningar kan det vara befogat att inrymma omklädningsrum och uppehållsrum för dessa.

WC
WC bör finnas i anslutning till omklädningsrummen. Det kan vara försvarligt att bygga två WC per omklädningsrum.

Ett av WC-rummen bör byggas med tanke på rörelsehindrade. Rörelsehindrade besökare som avser att idrotta brukar transportera sig med små och smidiga rullstolar. Därför kan ett anpassat WC byggas vid idrottsanläggningar. Det bör dock finnas ett tillgängligt större RHWC inom byggnaden. Frånluftflödet bör vara 20 liter/sekund i varje wc-rum.

Publik WC
Man bör som minst räkna med att ha en WC/besökande 100 personer.
Man bör som minst ha en HWC/besökande 1 000 personer.

Ljud och ljudkrav
Regler, riktvärden, allmänna råd och handböcker om ljud eller buller finns hos flera statliga myndigheter, till exempel: Boverket, Socialstyrelsen, Naturvårdsverket, Arbetsmiljöverket och trafikverken. Hänvisningar till svenska standarder eller kommunens planbestämmelser kan också förekomma och bör kontrolleras med lokal myndighet i samband med byggnation eller till/ombyggnad.

Svenska Innebandyförbundet rekommenderar följande material
För sarg så hänvisar vi till: www.swerink.se 
För målburar hänvisar vi till: www.unihoc.com 
För golv hänvisar vi till www.gerflor.se