Sideline-projektet: Ny forskning om skaderisker hos unga innebandyspelare

Sideline-projektet, där syftet är att bidra med nya och fördjupade kunskaper om hur träningsbelastning, hälsovanor samt psykologiska och fysiska faktorer relaterar till skador hos unga innebandyspelare, har publicerat sin första artikel ”Combinations of psychological and physical risk factors for sport injuries in youth floorball players: A latent profile analysis” i tidskriften BMJ Open Sport & Exercise Medicine.
Sideline-projektet, officiellt kallat ”Riskfaktorer för idrottsskador hos innebandyspelare”, är ett samarbete mellan forskare vid Umeå Universitet, Halmstad Universitet och Linköpings Universitet, tillsammans med Innebandyns Kompetenscentrum, Svenska innebandyförbundet och Företagsforskarskolan vid Umeå Universitet. Projektet, som pågått mellan 2020 och 2023, har involverat över 20 innebandygymnasier (NIU/RIG) och samlat data om elevers fysiska förmåga, mentala hälsa, kostvanor, träningsbelastning, skadeprevention och skador. Projektet är det största longitudinella forskningsprojektet som genomförts inom svensk innebandy.
Den första publicerade studien från projektet undersökte hur kombinationer av psykologiska och fysiska faktorer påverkar skaderisken hos innebandyspelare. Data från säsongen 21/22 användes, där elever genomförde fysiska tester och svarade på frågor om sin mentala hälsa vid säsongsstart. Efter säsongen rapporterade deltagarna eventuella skador. Forskarna använde latent profilanalys, en statistisk metod som används för att hitta gemensamma nämnare och gruppera individer inom en större grupp, för att identifiera riskprofiler baserade på psykologiska faktorer (ångest, depression) och fysiska faktorer (testresultat) och jämförde sedan skadeförekomst mellan profilerna.
Huvudresultaten från studien är att det gick att identifiera vissa skillnader och likheter mellan spelare med avseende på psykiskt mående och fysisk förmåga. Analyserna visade på tre grupper:
1. En grupp med något bättre än genomsnittlig mental hälsa och hög fysisk prestation.
Resultaten visade vidare att spelare i den första profilen, som hade måttlig mental hälsa och hög fysisk prestation, rapporterade flest skador under säsongen. Detta var överraskande, eftersom bättre fysisk prestation och mental hälsa förväntades minska skaderisken. Forskarna tror att dessa spelare utsätts för högre belastning och fler riskmoment, vilket kan bidra till resultaten.
Resultaten visar således att även om god fysisk prestation och mental hälsa är värdefulla, ledde de inte automatiskt till färre skador. Detta understryker behovet av att se över den totala belastningen för idrottarna och utbilda unga innebandyspelare om vikten av ett hälsosamt idrottsutövande, vilket inkluderar innebandyspecifik träning samt både skadeförebyggande träning och effektiva återhämtningsstrategier. Vidare forskning kommer att genomföras för att förstå dessa samband ytterligare.
Nästa artikel från projektet kommer att handla om hur skadeprevention används på innebandygymnasier, baserat på intervjuer med 15 ledare om deras erfarenheter och strategier. En annan artikel kommer att undersöka elevernas mentala hälsa under en säsong och hur den påverkas av exempelvis skador, träningsbelastning och tid på säsongen. Data från projektet kommer att ingå i en doktorsavhandling som planeras vara färdig under 2026.
Medverkande i studien:
Taru Tervo, Innebandyns kompetenscentrum, Umeå universitet
Andreas Stenling, Umeå Universitet
Andreas Ivarsson, Halmstad Universitet
Martin Hägglund, Linköpings Universitet
Kontakt:
Publicerad av Ludvig Gustavsson