Öka motivationen på rätt sätt och må bättre

Inom Svensk Innebandy är nyckelområdet idrottspsykologi en viktig pusselbit för att stärka välmående och prestation hos både spelare och ledare. Idrottspsykologi handlar om hur tankar, känslor och beteenden påverkar hur de aktiva mår och presterar inom idrotten. Idrottspsykologi innefattar även teorier om utveckling, motivation och inlärning. Många av teorierna inom idrottspsykologin är desamma som inom fältet psykologi men appliceras med ett extra fokus och specifik förståelse för det idrottsliga sammanhanget. 

Svensk Innebandys arbete med idrottspsykologi, från barn- och ungdomsnivå upp till elitnivå och landslag, sker i enlighet med tre idrottspsykologiska fokusområden: Fokus på rätt saker, Göra varandra bättre och Långsiktigt välmående. De tre fokusområdena är framtagna och anpassade efter innebandyns typiska drag och grundar sig på aktuell forskning och beprövad erfarenhet.

En röd tråd genom alla fokusområden är att eftersträva att aktiva ska uppleva psykologisk trygghet och säkerhet, något som visat sig öka såväl individens välmående och motivation som både lagets och individens prestation. Psykologisk trygghet och säkerhet inom idrotten handlar om att uppleva ett klimat där det finns goda relationer mellan spelare-spelare och spelare-ledare/tränare, är brukligt att uttrycka sin åsikt, tillåtet att göra fel och våga prata om misstag samt att risken är låg för att utsättas för psykologisk skada i form av hot och våld.

En annan viktig del i det idrottspsykologiska arbetet inom Svensk Innebandy är vikten av kommunikation och att använda positiv förstärkning av beteenden i relation till innebandyutövande och föreningsverksamhet. Detta är något som genomsyrar alla fokusområdena inom nyckelområdet idrottspsykologi och integreringen i Svensk Innebandys Utvecklingsmodell, samt i rekommendationerna till hur du som ledare/tränare kan använda nyckelområdet inom modellens olika nivåer.

Fokusområdena genomsyras också av vikten av att få uppleva autonomi (självbestämmande), kompetens och samhörighet för att bibehålla och öka motivationen till sitt idrottande. Dessa är viktiga beståndsdelar i självbestämmandeteorin (Self-determination theory, SDT) som har gott vetenskapligt stöd inom såväl idrott som många andra områden. Förenklat sett så delar teorin in motivation i kontrollerad motivation (”Jag gör det för att jag borde/för att någon annan sagt åt mig/för att få en belöning/undvika bestraffning”) och självbestämmande/autonom motivation (”Jag vill för att jag tycker att det är genuint viktigt/roligt/självförverkligande/i linje med mina värderingar”).

Tanken är inte att en spelare har antingen den ena eller den andra typen av motivation utan att det är något som varierar beroende på uppgift samt sammanhang och påverkas av bland annat tillfredsställelse av psykologiska behov, social omgivning och målsättning. Båda typerna av motivation är viktiga och kan vara hjälpsamma vid olika situationer i innebandyutövandet.

Exempelvis kan vi inte förvänta oss att alla spelare tycker att all typ av träning är rolig men den kanske ändå är nödvändig och då spelar den kontrollerade motivationen en stor roll. För att bibehålla motivation över tid och öka prestation samt välmående har det visat sig vara extra viktigt med självbestämmande motivation och det är något som du som ledare kan främja på olika sätt vilket kommer att belysas mer i rekommendationerna i detta kapitel. 

Grundläggande Psykologiska Behov För Vit Bakrund Minska

Allmänna tips till dig som är ledare/tränare för att främja hälsa och prestation

Fokusera på beteenden

Använd positiv förstärkning och feedback kopplat till beteenden du ser hos spelarna. Att uppmärksammas på sådant vi redan är bra på är viktigt för såväl självförtroende som motivation och leder ofta till ytterligare utveckling.

Möjlighet att påverka

Eftersträva att de aktiva får möjlighet att vara med och påverka innehållet i träningarna. Det kan handla om mindre val, som att välja uppvärmning, för de yngsta medan det för mer etablerade spelare kan innebära val av spelsätt i en specifik situation. Ett ökat självbestämmande leder till högre grad av inre motivation!

Enskilda samtal vid behov

     Eftersträva att någon av ledarna/tränarna har möjlighet till ett enskilt samtal före eller efter träning om spelare signalerar behov. Finns det av någon anledning inte möjlighet i stunden, boka snarast in ett tillfälle när det passar. 

Glöm inte vårdnadshavarna

      Eftersträva god och regelbunden kommunikation med föräldragrupp och enskilda vårdnadshavare.

Allmänna tips till föreningen för att skapa förutsättningar för aktiva att må bra och prestera bra

Uppmärksamma och uppmuntra

·        Uppmärksamma ledares och tränares goda och önskvärda ledarbeteenden samt uppmuntra dessa genom positiv förstärkning från föreningens sida.

Prestation i fokus och balans

·     Medverka till ett innebandyklimat som främjar de idrottspsykologiska fokusområdena genom att exempelvis anordna föreningsgemensamma aktiviteter, uppmuntra ledare, tränare och föräldrar till att fokusera på prestation före resultat samt skapa förutsättningar för balans, återhämtning och välmående vid planering av säsongen.

Rutiner vid försämrat psykiskt mående

·    Skapa rutiner för hur försämrat psykiskt mående hos era aktiva kan fångas upp. Ofta finns detta redan för fysiska skador, exempelvis genom snabb tillgång till fysioterapeut eller liknande, men många föreningar saknar liknande rutiner för psykiska besvär som uppkommer i samband med idrottande eller får konsekvenser för idrottandet.

     Ta hjälp av expertis vid behov.

Fokus på rätt saker

Fokus på rätt saker handlar om att fokusera på det var och en kan påverka. Vår prestation och hur vi mår påverkas av både nuvarande situation och tidigare erfarenheter. De tanke-, känslo- och beteendemönster vi använder oss av, formar våra strategier för att hantera samma eller liknande situationer i framtiden. Idrottspsykologi är en viktig del i att förändra de mönster som inte är hjälpsamma för oss.

Det kan handla om att lära sig förhålla sig till eller förändra negativa tankemönster inför och under matcher, hantera känslor som uppstår under tävlingsmoment, eller att förstärka beteenden som är gynnsamma för en grupp eller en individ för att nå ett visst mål. Av tankar, känslor och beteenden är det sistnämnda, alltså beteenden, det vi människor kan påverka allra mest. 

Därför råds du som ledare och tränare att fokusera på beteenden när du vill åstadkomma förbättring av välmående och prestation. En viktig del i det är att tänka på att prata om prestation och utveckling i högre grad än resultat. Resultatet är något de aktiva inte fullt ut kan påverka och styra över. Ett alltför starkt resultatfokus kan leda till frustration, sämre självförtroende och bristande motivation hos de aktiva.

Resultat är givetvis något som är en viktig del av idrotten, framför allt på senare nivåer i SIU-modellen, och det handlar inte om att helt bortse från det, men det är av vikt att hitta en balans där tonvikten ligger på sådant som spelarna och laget har påverkansgrad på. Goda prestationer och önskvärda beteenden leder med stor sannolikhet till förbättrade resultat över tid. Utifrån detta så rekommenderas ledare, tränare och spelare att använda sig av prestationsmål i tillägg till eventuella resultatmål under säsongen. 

Hur gör vi för att positivt förstärka beteenden?

  •           Använd positiv förstärkning av önskvärda beteenden regelbundet
  •           Fokus på påverkansbara beteenden vid önskemål om förändring och förbättring
  •           Använd prestationsmål och följ upp dessa
  •           I ledarskapsutbildningarna hos Svensk Innebandy strävar vi efter att öka ledares kunskap om samband mellan tankar, känslor och beteenden

Göra varandra bättre

Göra varandra bättre handlar om idrottspsykologi på gruppnivå. Exempelvis hur människor i grupp påverkar varandra och varandras känslor, tankar och beteenden.

Gruppens påverkan på oss människor är ofta väldigt stor och gruppen är en viktig miljö som kan erbjuda individer möjligheter att växa. Men gruppmiljöer kan även bli destruktiva om klimatet inte är tryggt. Som tur är finns det mycket som ledare, tränare och spelare kan göra för att aktivt skapa sunda idrottsliga miljöer där lärande och trygghet är i fokus.

Det här fokusområdet handlar om att skapa en trygg prestationsmiljö och ett gruppklimat som präglas av tydlig kommunikation och positiv förstärkning. Detta gäller såväl på som utanför innebandyplanen. Att göra varandra bättre handlar exempelvis om hur gruppens normer kan göra individer och gruppen starkare men också om hur varje individs beteende påverkar resten av laget.

Hur gör vi för att främja psykologisk trygghet?

  • Arbeta aktivt med att skapa förutsättningar för psykologisk trygghet och säkerhet
  • Fokus på teamkänsla och gemenskap
  • Skapa utrymme för kommunikation

Långsiktigt välmående

Långsiktigt välmående handlar om att sätta människan i fokus och ha ett långsiktigt perspektiv på välmående och prestation snarare än att sträva efter kortsiktiga vinster som kan riskera individers hälsa. För Svensk Innebandy är människan alltid viktigare än innebandyspelaren. Inom det här idrottspsykologiska fokusområdet betonas betydelsen av livsbalans och återhämtning, vilket har stor påverkan på både välmående och prestation.

De fungerar som skyddsfaktorer mot både psykisk och fysisk ohälsa och är något som är viktigt i alla åldrar. Balans och återhämtning kan handla om strategier för att få sova tillräckligt, hinna äta innan träningen, få tillräcklig fysisk vila, hantera skolprestation och stress kopplat till det, hinna träffa kompisar och familj utanför idrotten och balansera olika krav som kan kollidera i livet.

Hur gör vi för att stärka individer och få dem att må bra av att delta i vår verksamhet?

  • Sträva efter balans mellan träning och återhämtning
  • Verka för att innebandyn ska bidra till hälsosam motion på alla nivåer.
  • Jobba för att främja psykisk hälsa och fånga upp psykisk ohälsa.
Tillbaka till SIU
Nationella samarbetspartners
Pantamera
EY
OBOS