Vad handlar den goda innebandymiljön om och vad är avgörande?

En viktig inramning för Svensk Innebandys Utvecklingsmodell (SIU) är den samlade miljön som verksamheten bedrivs i, vanligtvis i form av föreningsmiljön. Även om fokus för SIU är våra nyckelområden som tydliggör HUR vi ska fungera som ledare, tränare och förening är det väsentligt att vi också ser till VAD som ska finnas på plats i en välfungerande idrottslig föreningsmiljö. Det gäller att erbjuda en god helhet som främjar lärande, välmående och utveckling – med andra ord en god innebandymiljö.

Den goda innebandymiljön fokuserar på vad som är betydelsefullt i den förenings-, tränings- och tävlingsmiljö som aktiva, ledare och tränare befinner sig i för att det ska vara de bästa tänkbara förutsättningarna. En viktig utgångspunkt tas i studier som genomförts kring goda idrottsliga utvecklingsmiljöer, där man initialt har studerat olika föreningsmiljöer som är framgångsrika i att utveckla duktiga idrottare. Resultaten har senare visat sig ha bäring i idrottsmiljöer rent generellt.

Vad innehåller den goda innebandymiljön?

Beskrivningen av den goda innebandymiljön synliggörs i bilden (bredvid eller under beroende på plattform) placerar de aktiva i centrum och sedan visar på olika omgivningsfaktorer som finns på skilda nivåer och som bidrar till en god idrottslig miljö. Med det menas att det finns faktorer mycket nära de aktiva som ofta har stor inverkan, men det finns också förhållanden som finns längre ifrån idrottsutövarna som påverkar villkoren. De olika faktorerna påverkar och samspelar med varandra.

Den Goda Innebandymiljön För Vit Bakgrund

Vad finns i bilden?

I bildens centrum finns den miljö där de aktiva vistas, oftast i form av den tränings- och tävlingsverksamhet som bedrivs. Här finns framför allt samverkan med idrottskamrater, tränare och andra ledare, men det kan även handla om andra personer beroende på var de aktiva befinner sig i den idrottsliga verksamheten.

På nästa nivå finns det som benämns som Innebandymiljöns närmaste omgivning i form av familj, skola, vänner och andra miljöer – både idrottsliga och andra. Dessa delar påverkar förstås de aktiva på olika sätt och kan utgöra betydelsefulla resurser för en fungerande helhet, men även vara motverkande krafter om de inte är i samklang med de övriga delarna.

På den yttersta nivån finns olika förhållanden som är långt ifrån de aktiva men som ändå påverkar verksamheten. Här återfinns exempelvis Innebandyförbundet och vilka satsningar samt prioriteringar som görs från deras håll. Vidare ryms här innebandyns utbildnings- och utvecklingssystem. Det handlar även om frågor på dels en övergripande idrottslig nivå som till exempel Riksidrottsförbundets beslut och prioriterade områden, dels på samhällsnivå som kan ha att göra med samhällsekonomi, politiska ställningstaganden och internationell inverkan.

Vad kännetecknar den goda innebandymiljön?

Vi ska nu fortsätta att titta mer på vad som kännetecknar den goda innebandymiljön och vilka delar som betraktas som viktiga framgångsfaktorer. Resultaten utgår från de två innersta nivåerna – Innebandymiljön och Innebandysmiljöns närmaste omgivning. Redogörelsen är uppdelad i tre teman som handlar om:

  1. Organisation, kultur och materiella resurser
  2. Sociala faktorer
  3. Ledarnas/Tränarnas idrottsliga och pedagogiska kompetens

I anslutning till de olika delarna i den goda innebandymiljön finns kopplade frågor som är riktade till föreningen i stort. Där kan man bedöma hur läget ser ut och notera både starka sidor och utvecklingsområden.

1. Organisation, kultur och materiella resurser

En tydlig organisation

En del som framhålls som kännetecknande för den goda innebandymiljön är att det finns en tydlig organisation. Verksamheten är enkel att uppfatta och har en röd tråd. Denna tydlighet bygger på en klar uppfattning med vad man vill med verksamheten och en förankrad värdegrund, alltså en gemensam syn på hur det ska vara. Även om det råder en öppenhet så följer man de riktlinjer och arbetssätt som miljön står för.

Vidare noteras vikten av att hålla fast vid det man tror på i miljön, dvs. att vara uthållig. Man kan kalla det för en ”positiv tröghet”, vilket står för att man inte ändrar sig hit och dit utan arbetar vidare med det som man litar på och är övertygad om. Självfallet måste man kunna ändra något som inte fungerar, men miljön blir för den skull inte en verksamhet som ändrar sig så fort något nytt dyker upp eller att det blir sämre resultat under en kortare tid.

En annan del handlar om att information är lätt att hitta och förstå, inte minst så att alla vet vad som gäller. Det kan inkludera allt från hur man introduceras till innebandymiljön till hur man som ledare, tränare, aktiv, förälder etc. kontinuerligt uppdateras.

Att fundera på för föreningen

I vilken grad bedömer ni att er innebandymiljö har en tydlig och bra organisation som är enkel att förstå för olika parter? Gör en bedömning och notera starka sidor och utvecklingsområden.

Långsiktighet och en god kultur

Nära kopplat till en tydlig organisation finns vikten av några mer kulturella aspekter. Om man mer ser till idrottsliga miljöer som regelbundet får fram duktiga idrottare framkommer ofta att man främjar långsiktig utveckling – både när det gäller idrottarna och tränarna. Det finns långsiktiga mål för de aktiva och idrottsmiljön prioriterar utveckling på längre sikt framför kortsiktiga resultat. Men långsiktigheten är av betydelse i idrottsverksamheter rent allmänt. Det är av värde att ha en tydlig vision för verksamheten som visar vad man vill uppnå och som på vägen innehåller både lång- och kortsiktiga målsättningar.

Det som dessutom blir synligt i de idrottsliga miljöer som är framgångsrika är betydelsen av en kultur där det finns en tro på att man verkligen kan lyckas och nå framgång. Även denna fråga kan ha bäring i de flesta idrottsmiljöer. Grupper av människor skapar kulturer i skiftande sammanhang som exempelvis kan handla om normer, värderingar, beteenden, språk och seder. Viktiga frågor blir då vilken kultur som vår förening, vårt lag, vår idrottsgrupp etc. ska präglas av och vad vi kan/bör göra tillsammans för att det ska bli som vi önskar? Det är förstås genomgripande frågor men nog så viktiga att konkretisera och verka för i den vardagliga verksamheten.

Det är i sammanhanget grundläggande att den goda innebandymiljön utmärks av delaktighet, öppen kommunikation och samarbete. Här har tränare och ledare stor betydelse, men som aktiv bör man väl känna till hur man gör sin röst hörd och ges möjlighet att medverka i att utveckla verksamheten.

Att fundera på för föreningen

I vilken grad bedömer ni att er innebandymiljö kännetecknas av ett långsiktigt arbete när det gäller utvecklingen av de aktiva? Gör en bedömning och notera starka sidor och utvecklingsområden.

God fysisk innebandymiljö

En annan del som har betydelse för den goda innebandymiljön gäller de lokaler och den utrustning som finns till förfogande. Det är förstås önskvärt och ändamålsenligt med bra anläggningar och utrustning för både innebandyverksamheten och kompletterande träning. Samtidigt visar det sig att det inte är ett måste med de mest moderna lokalerna och den senaste utrustningen, utan det finns andra delar som också spelar in.

Det viktigast är tillgängligheten till lokalerna. Det kan gälla såväl närheten till träningsmiljön som tillgång till passande och kanske även flexibla träningstider. När det gäller det sistnämnda kan det handla om möjligheter för mer spontant innebandyspel eller annan form av träning. En ytterligare del är tränarnas förmåga att tillvarata lokaler och utrustning på bästa sätt. Det påverkar exempelvis hur varierande, engagerande och effektiv träningen blir, men också att den bedrivs på ett sätt som inte ger ökad skaderisk.

Att fundera på för föreningen

I vilken grad bedömer ni att er innebandymiljö har bra anläggningar med lämplig utrustning? Gör en bedömning och notera starka sidor och utvecklingsområden.

2. Sociala faktorer

Det är betydelsefullt att olika sociala faktorer fungerar väl i den goda innebandymiljön. Det kan handla om en rad saker – bland annat hur ledare och tränare, och andra personer i idrottarnas miljö, bemöter, stödjer och återkopplar till de aktiva. Men det har också kopplingar till idrottsskamraterna och det klimat som råder i olika lag och i den samlade föreningen.

Helhetssyn på de aktiva

Vikten av att se ”hela” individen kan låta som en klyscha, men är av vikt. Uttrycket att det är ”en tjej som spelar innebandy” och inte ”en ung kvinnlig innebandyspelare” pekar på ett synsätt som får konsekvenser för hur innebandymiljön agerar i olika sammanhang. Det gäller inte minst för aktiva som satsar mycket på sin innebandy – de får inte ses som elitsatsande som ska leverera resultat, utan som vanliga ungdomar som befinner sig i en idrottskarriär – och olika personer som finns i miljön bör agera därefter. Man tränar inte innebandyspelare utan människor som spelar innebandy. Men att se hela individen har förstås betydelse rent allmänt. Det gäller att de aktiva bir sedda och uppmärksammade utifrån vilka de är och att de blir värderade som personer och inte efter prestation. Ett tillåtande klimat bidrar till en öppenhet som gör att både aktiva, tränare, ledare och föräldrar kan lyfta olika frågor.

Att fundera på för föreningen

I vilken grad bedömer ni att det inom er innebandymiljö arbetas med att få ihop helheten för de aktiva i form av innebandy, andra idrotter, skola, familj, kompisar m.m.? Gör en bedömning och notera starka sidor och utvecklingsområden.

Idrottsgruppens betydelse

Idrottsgruppen utgör ytterligare en viktig social faktor som i den bästa av världar utmärks av ett välfungerande samarbete och ett gynnsamt utvecklingsklimat. Idrottsgruppen är en central faktor och en mänsklig resurs i tränings- och tävlingsverksamheten. Det är därför grundläggande att ha möjlighet att ingå i en grupp med stödjande relationer och kamratskap. I övrigt är det gynnsamt med en innebandymiljö som bidrar till en hög motivation och där man helt enkelt har kul tillsammans – både i och utanför den idrottsliga verksamheten.

Den goda innebandymiljön mår väl av öppenhet och ett klimat som tillåter olikheter och ser dem som resurser. I miljöer som lyckas idrottsligt betonar ledare ofta att ensam inte är stark utan man stärks av sin omgivning, dvs. att det är viktigt med samarbete och visad respekt för varandras olika kvaliteter. Det har också ett värde att möta såväl yngre som äldre idrottare i innebandymiljön. De som är yngre kan lära sig av att antingen observera eller träna med mer etablerade utövare, som både kan dela med sig av sitt kunnande och utgöra förebilder. Det stimulerar även till långsiktighet när det gäller den idrottsliga utvecklingen. Men det kan även vara lärorikt och utvecklande för äldre och erfarna aktiva att få dela med sig av sitt kunnande. Man kan upptäcka andra saker i sin egen utveckling när man ska lära ut till andra och få en respekt för den svårighet som det ibland kan innebära.

Att fundera på för föreningen

I vilken grad bedömer ni att er innebandymiljö utgörs av idrottsgrupper där det råder ett gott kamratskap och ett öppet klimat? Gör en bedömning och notera starka sidor och utvecklingsområden.

I vilken grad bedömer ni att det inom er innebandymiljö finns goda förebilder som innebär möjligheter att se, möta, inspireras och lära av duktiga aktiva? Gör en bedömning och notera starka sidor och utvecklingsområden.

3. Ledarnas/tränarnas idrottsliga och pedagogiska kompetens

Det tredje och avslutande temat som är angeläget för den goda innebandymiljön handlar om tränarnas idrottsliga och pedagogiska kompetens. Observera att kompetensen inte behöver vara personbunden, utan att det mer gäller den samlade kunskapen och erfarenheten som finns i ledar-/tränargruppen. För det krävs ett bra samarbete i gruppen som präglas av öppenhet och prestigelöshet. Studier visar på två olika viktiga ledar-/tränarroller – pedagogisk ledar-/tränarroll och pedagogisk ansvarsroll – som vi ska titta lite närmare på.

Pedagogisk ledar-/tränarroll

Den pedagogiska ledar-/tränarrollen står för de ”normala” och viktiga funktionerna i tränargruppen. Sett till den idrottsliga kompetensen handlar det om goda kunskaper om innebandyns regelverk, tekniska färdigheter och tävlingssammanhang. Det innebär även att vara förtrogen med, och ha praktisk kunskap om, innebandyns taktik och utövande, samt en gedigen kunskap och erfarenhet i praktisk träning.

När det mer gäller de pedagogiska delarna inrymmer det såväl en skicklighet att organisera träningstillfällena som att medverka till de aktivas lärande och förmåga att anpassa målen utifrån deras nivå. Men det berör också konsten att åstadkomma en god social miljö och förmåga att skapa tilltro till att man kan lyckas och utvecklas. Därutöver är det av värde att tränarna har ett reflekterande förhållningssätt där de systematiskt följer upp och omprövar sin verksamhet.

Att fundera på för föreningen

I vilken grad bedömer ni att det inom er innebandymiljö finns pedagogisk och psykologisk kompetens hos ledare/tränare som innebär att man är bra på att leda, inspirera och utveckla spelarna? Gör en bedömning och notera starka sidor och utvecklingsområden.

I vilken grad bedömer ni att det inom er innebandymiljö finns en god kunskap om träningsinnehåll (vad som tränas i olika skeden) och metoder (hur övningarna läggs upp)? Gör en bedömning och notera starka sidor och utvecklingsområden.

Den Goda Innebandymiljön För Vit Bakgrund Centrerad

Pedagogisk ansvarsroll

Den pedagogiska ansvarsrollen är en synnerligen betydelsefull funktion i den goda innebandymiljön. Funktionen kan ofta innehas av en mindre grupp ledare/tränare och ibland enskilda personer. Det är mer en samordnande och särskilt ansvarstagande roll som har en god överblick kring hela innebandymiljön. Den pedagogiska ansvarsrollen blir ofta avgörande för att de olika framgångsfaktorerna som finns i den goda innebandymiljön ska bli verklighet. Funktionen kan i den bästa av världar exempelvis:

  • bidra till att skapa god struktur och organisering av verksamheten.
  • se till att verksamheten präglas av en ”röd tråd” och långsiktighet.
  • förankra och se till att verksamhetens värdegrund genomsyrar det som görs.
  • förstå vikten av, och verka för, helheten kring de aktiva.

Ur ett föreningsperspektiv är det angeläget att såväl identifiera (eller inrätta) denna pedagogiska ansvarsroll som att stödja och skapa långsiktighet i funktionen.

Utifrån ovanstående är det mera relevant att vidareutveckla den tidigare bilden av innebandymiljön för att synliggöra den pedagogiska ansvarsrollens centrala funktion.

Tillbaka till SIU
Nationella samarbetspartners
Pantamera
EY
OBOS