Skånelaget har huserat i "samma" serie i 17 (!) år
Seriepremiärer av bara farten under helgen. Då stod Munka-Ljungby IBK för ett svenskt rekord. Föreningens herrlag har nämligen en imponerande svit som närmar sig 20 säsonger.
Med en hemvändare i Niklas Nordén, numera förbundskapten för herrlandslaget, blev Munka-Ljungby IBK ett "pop-lag" under 00-talet. Inte minst för sina insatser i seriesystemet där man under säsongerna 2006/07 och 2007/08 rusade från division 3 upp till division 1. Förutom en plats i landets näst högsta serie, korades föreningen till "Årets förening" av Skånes Innebandyförbund.
Säsongen 2008/09 gjorde MIBK sin första säsong i division 1, men skulle nästkommande säsong ramla ur serien. Som plåster på såren blev Munka-Ljungby IBK trots allt kvar i division 1 då den näst högsta serien ändrade namn till Allsvenskan. "Tredjeligan" blev därmed division 1 och där har har man hållit sig kvar sedan dess..
På lördagen klev man in i sin 17:e raka säsong i serien, något som är av ett svenskt rekord. Det är Munka-Ljungby ensamma om, åtminstone när det gäller division 1. Rekordet delar man dock med värmländska Hagfors IBS, som precis som Munka-Ljungby, kliver in i sin 17:e raka säsong – i division 2.
Imponerande eller skamset? Fredrik Ahlin, stöttepelare i Munka-Ljungby IBK:s sportgrupp och som var med under de här åren, väljer det förstnämnda att ta i sin mun.
– Över en individuell säsong, låt säga två, tre säsonger då vi hade lag som man trodde kunde ta klivet upp... De säsongerna, jag vill inte säga misslyckande, men lite av en besvikelse att man inte räckte hela vägen. Men sett över hela hela perioden är man oerhört imponerad över att hålla en så pass jämn och hög nivå över en längre tid.
Vad kan du själv minnas tillbaka från de här åren?
– Jag kan minnas åren som spelare, spelande-tränare och tränare. Niklas (Nordén) var ju först spelare och ville in och gneta i tränaransvaret, då fick jag ta mig ut på planen igen. När han inte roddade det, så fick jag återgå till tränarrollen, berättar Fredrik Ahlin och fortsätter:
– Det är svårt att minnas tillbaka, men det har varit många roliga år. Jag tror att vi har varit med om fem kval under den här perioden. Emil Strandvad var med säsongen 2010/11 och spelade åtta matcher, och kom nyss tillbaka till oss. Simon Nilsson lämnade för Warberg 2019/20 men är nu tillbaka. Stommen har alltid varit våra egna spelare, med ihopplock av spelare utifrån.
Vad tror du är den bakomliggande faktorn i att ni har kunnat hålla en jämn nivå i så många år?
– Jag tror att grunden är att Munka-Ljungby lyckas hålla kvar många talanger. I flera andra föreningar tappar man talangerna som väljer att pyssla med annat; fotboll, till exempel. I Munka har de som varit talanger i bollsport valt innebandy. Här är det naturligt att man gör det. Många spelare som har varit duktiga i både fotboll och innebandy, har valt innebandy och fått med sig polarna. Det finns en stabilitet i det. Sedan så finns det såklart årgångar som sticker ut, som kommer med jämna mellanrum. Där har vi haft 84-85- och 90-91-kullen som har varit bra. Nu är det 01-02 som är stommen.
Det blåa gänget från nordvästra Skåne tycks inte ha några planer på att förlänga sin rekordsvit. Nu är man sugen på ett trendbrott. Även om man är ödmjuka inför uppgiften.
– Vi måste fortsätta att ha kvalplatsen som mål. Det blir dock inte lätt den här säsongen. Jag skulle vilja säga att division 1 är jämnare än någonsin. Vi kan likväl bli ett topplag som ett lag i botten.
Det märks att föreningen har ambitioner. För någon inbromsning i sin värvningsstrategi har vi inte sett röken av. Inför den här säsongen har man fått in hemvändarna Emil Strandvad och Simon Nilsson med meriter från SSL samt Pontus Andersson som återvänder efter tre på Riksinnebandygmnasiet i Umeå. Med hemvändarna och en stark stomme av egen fostrade spelare, finns hoppet om att fler Strandvads och Nilssons ska komma fram.
– Säsongen 24/25 ställer H1 med 19 av 24 spelare i truppen som har MIBK som moderklubb* vilket motsvarar nästan 80 procent, vilket är extremt bra. Någonstans där tror vi gränsen går för att spela på denna nivå. Sedan så behövs det ett antal nyckelspelare utifrån för kompletta truppen, säger Martin Envall, sportansvarig samt vice ordförande i Munka-Ljungby.
*Munka-Ljungby IBK benämner moderklubb enligt följande: 1) spelare som hela sin karriär har spelat i MIBK, 2) spelare som börja spela i MIBK som ung men sen spelat i andra lag och kommit tillbaka, 3) spelare som kommit till MIBK som ungdomsspelare och gått igenom MIBK akademi med juniorlag och MIBK reservlag innan spel med H1.
Publicerad av Wilhelm Nilsson, wilhelm.nilsson@innebandy.se