Sista månaderna av ansvarsförflyttningen

Ansvarsförflyttningen är processen där parainnebandyn flyttar från Svenska Parasportsförbundet till Svensk Innebandy. Arbetet startade redan 2017 i och med en handlingsplan som antogs på Riksidrottsmötet under samma år. Den innebar att samtliga idrotter under Svenska Parasportsförbundet skulle flytta över till respektive specialidrottsförbund och ansvarsförflyttingen föddes därefter.

Ansvarsförflyttningen har därefter skett genom en rad olika steg, alla med specifika fokusområden. Under hösten nådde arbetet fram till steg tre där fokus ligger på den ekonomiska aspekten. Det här så rätt förutsättningar finns för att bedriva paraverksamhet.

För Jonatan Widell, parainnebandyansvarig på Svenska Innebandyförbundet, ser man med tillförsikt fram emot den sista delen innan parainnebandyn officiellt blir en del av Svensk Innebandy.

–  Ansvarsförflyttningen sker i en rad steg som är bestämda av RF (Riksidrottsförbundet) och Parasportsförbundet, där vi nu har tagit oss till steg tre som är det sista steget innan Svensk Innebandy helt tar över ansvaret för parainnebandyn, säger Jonatan Widell, och fortsätter att berätta om hösten.

– Hösten har varit bra tycker jag, stora steg har tagits framåt och det känns på allvar som vi är redo att ro detta i hamn tillsammans med våra distrikt.

Under hösten samlades distriktsrepresentanter samt personal från Svenska Innebandyförbundet i Stockholm för att diskutera delar av ansvarsförflyttningen och nå konsensus i en rad frågor. Värdefulla och givande dagar, berättar Widell.

– Målsättningen med dagarna var att diskutera kring och besluta en gemensam väg framåt i en rad frågor som rör Svensk Innebandys övertagande av innebandy för personer med funktionsnedsättning, samt skapa en större tydlighet och trygghet i arbetet. Det tycker jag att vi lyckades med och jag känner också att engagemanget runt parainnebandyn vuxit ytterligare därefter, även om det fanns där redan tidigare.

Vilka frågor har varit mest utmanande?

– Ekonomi och personella resurser är såklart alltid centrala delar, så även här. Vi vill inte bara förvalta den verksamhet som finns utan också jobba för att bidra till positiv utveckling över tid, vilket medför större behov rent personellt för att skapa rätt förutsättningar för arbetet. Vi ser också stor vikt i samverkan med andra intressenter för att lyckas, exempelvis Parasport Sverige där stor kompetens kopplat till målgruppen fortsatt finns.

När kalendern nu har nått 2026 innebär det också slutspurten för ansvarsförflyttningen. För Widell och hans kollegor handlar det om att spika de sista ramarna innan parainnebandyn officiellt blir en del av Svensk Innebandy.

– Precis, 1 juli 2026 är vi redo att ta över ansvaret och jag tycker att det ser bra ut. Det finns en tydlig plan för verksamheten både nationellt och på regional/lokal nivå som jag känner mig trygg i. En blandad dos av gemensam struktur nationellt och flexibilitet utifrån lokala förutsättningar för att skapa så bra verksamhet som möjligt över hela landet.

Parainnebandy spelas i tre olika former; Elinnebandy, Rullstolsinnebandy och Stående innebandy. Jonatan Widell har under sin tid som parainnebandyansvarig fått lära känna de aktiva inom respektive gren och menar på att det är spelformer som gör skillnad.

– Parainnebandy är mer än bara sporten innebandy, oavsett spelform. Det är ett sammanhang och en gemenskap som är minst lika viktig som det som händer på planen. I min roll har jag haft förmånen att möta många aktiva, både spelare och ledare, och också fått berättat för mig vilken betydelse sporten har. Till exempel om personer som gått från att mest sitta hemma ensamma till att hitta sammanhang i innebandyföreningar och valt att bli aktiva både som spelare, ledare och supportrar.

– Vi är alla inom Svensk Innebandy en del av parainnebandyn och det är tillsammans i våra roller vi bidrar till riktigt bra verksamhet för personer med funktionsnedsättning – både på och utanför planen.

Publicerad av Ludvig Gustavsson