Unga tjejer gör highfive

SIU – vår långsiktiga modell för träning och tävling

Vad är Svensk Innebandys Utvecklingsmodell (SIU)?

Svensk Innebandys Utvecklingsmodell – SIU – är vår beskrivning för hur vi utövar idrott i allmänhet och innebandy i synnerhet. SIU spänner över hela vår verksamhet och behandlar allt från barn- och ungdomsinnebandy till elit- och motionsverksamhet.

Modellen tydliggör vår vision Folksporten för alla – alltid och visar att svensk innebandy har något att erbjuda för alla oavsett ålder, ambitionsnivå och förutsättningar. Vidare är SIU anpassad till biologisk snarare än kronologisk ålder. 

Vilket visar att svensk innebandy har något att erbjuda för alla oavsett ålder, ambitionsnivå och förutsättningar. Därför går också ledarna en utbildning som är anpassad efter nivån de tränar på.

Utvecklingsmodellen riktar sig framför allt mot ledare och tränare, men även gentemot föreningar. Avsikten är att SIU ska utgöra ett bra stöd i ledar- och tränarrollen – såväl när det gäller kunskap inom olika centrala områden som hur man som ledare och tränare tillämpar vetskapen på bästa sätt.

Kopplat till modellen finns utbildningar som är anpassade efter den nivå som man verkar på. Det är även en förhoppning att ledare och tränare, med stöd av SIU, får en bra introduktion och möjligheter till utveckling i den aktuella föreningsmiljön.

SIU på fem punkter

  • SIU visar innebandyns rika bredd och stora möjligheter oavsett ålder, ambition och förutsättningar.
  • SIU är indelad i olika nivåer som har koppling till åldrar, men framför allt till utvecklings- och ambitionsnivå.
  • De olika nivåerna illustreras i form av pusselbitar som visar att man kan röra sig mellan olika nivåer beroende på intresse och förutsättningar.
  • Utvecklingsmodellen tydliggör att man kan börja med och komma tillbaka till innebandyn i olika skeden av livet.
  • SIU utgör även ett stöd för föreningar när det gäller att klargörapå vilka nivåer som man vill bedriva sin innebandy.

Nivåer inom SIU

SIU är uppdelad i olika nivåer som dels ger föreningar en god grund för passande innehåll i verksamheten och hur det kan organiseras, dels ger individer möjlighet att spela innebandy på en lämplig nivå.

De olika nivåerna visar på utvecklingsfaser som tar hänsyn till var de aktiva befinner sig i sin utveckling – allt för att träning och spel ska vara anpassat på bästa sätt.

Utvecklingsmodellen bidrar till en röd tråd och en betydelsefull samsyn kring hur vi tränar och spelar samt utvecklar våra aktiva på bästa sätt. SIU visar också på att man kan börja med och komma tillbaka till innebandyn i olika skeden av livet oavsett ålder och tidigare erfarenheter.

 

SIU Modell Utan Bakgrund

Den goda innebandymiljön

Svensk Innebandys Utvecklingsmodell, SIU, ramas in av den samlade innebandymiljön som tydliggör faktorer som på olika nivåer bidrar till en god idrottslig utvecklingsmiljö. Det handlar om VAD som ska finnas på plats i en välfungerande idrottslig föreningsmiljö som främjar lärande, välmående och utveckling för såväl individer som lag.

Bilden visar på innebandymiljön där de aktiva (innebandyspelarna) finns i centrum. Runt de aktiva finns många faktorer på olika nivåer (olika ”långt ifrån” de aktiva) som i den bästa av världar bidrar till en god idrottslig miljö. Som framgår tydliggörs tre olika nivåer med flera ingående delar: Innebandymiljön – laget och föreningen, Innebandymiljöns närmaste omgivning och Innebandymiljöns organisatoriska och samhälleliga villkor

De olika nivåerna och dess delar påverkar och samspelar med varandra. Mer finns att ta del av under kapitlet som handlar om den goda innebandymiljön. I kapitlet finns det också möjlighet att bedöma hur läget är kring de olika framgångsfaktorerna i den egna föreningen. Värderingen utgörs av en ”temperaturmätning” som riktas mot den samlade föreningen, där man också noterar såväl starka sidor som utvecklingsområden.

Den Goda Innebandymiljön För Vit Bakgrund

Nyckelområden

Svensk Innebandys Utvecklingsmodell, SIU, stöds av fyra nyckelområden – Spelet, Innebandyfys, Idrottspsykologi samt Ledarskap och Lärande. Nyckelområdena påverkar verksamheten inom nivåerna i modellen och tydliggör HUR vi bör verka som ledare, tränare och förening för att det ska vara en välfungerande innebandyverksamhet.

Nyckelområdena i SIU bidrar till användbar kunskap inom idrottsområdet och belyser såväl spelet, träningen och ledarskapet som mentala och sociala frågor. Områdena säkerställer en bra utveckling hos de aktiva som ligger till grund för positiva upplevelser, bra prestationer, god hälsa och ett livslångt intresse för idrott. Innehållet bygger på aktuell forskning och på Svensk Idrotts och Svensk Innebandys riktlinjer och värderingar. Som nämnts är delarna kring SIU:s nyckelområden särskilt framtagna för ledare och tränare i Svensk Innebandy, och de förstärks och fördjupas genom olika ledar- och tränarutbildningar som är anpassade efter de nivåer som man verkar på.

Medverkande i arbetet med SIU

Mats Glemne, universitetslektor, Linnéuniversitet
Per Göran Fahlström, universitetslektor, Linnéuniversitet
Sofia Levin, leg. psykolog och doktorand, inst. för psykologi, Umeå Universitet
William Hangasjärvi, idrottsfysiolog, doktorand, Karolinska institutet 
Taru Tervo, PhD, forskningssamordnare, Innebandyns kompetenscentrum, Umeå universitet
Apostolos Theos, idrottsfysiolog, universitetslektor, inst. för Samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet.

Andrea Hjelmåker, utbildningsansvarig, Svenska Innebandyförbundet
Anders Jonsson, utvecklingschef, Svenska Innebandyförbundet
Niklas Nordén, förbundskapten, Svenska Innebandyförbundet
Hanna Wiklund, barn- & ungdomsansvarig, Svenska Innebandyförbundet

Ett urval av referenser till SIU-modellen

  • Bass, B. M., Avolio, B. J. (1990). The implication of transactional and transformational leadership for individual, team, and organizational development. Research in Organizational Change and Development, 4, 231-271.
  • Bass, B. M. & Riggio, R. E. (2006). Transformational leadership (Vol. 2). Mahwah, New Jersey, USA: Lawrence Erlbaum Associates Ink.
  • Cassidy, Tania, Jones, Robyn, & Potrac, Paul. (2009). Understanding sports coaching. London: Routledge.
  • Chelladurai, P. (1999). Human Resource Management in Sport and Recreation. Champaign, IL: Human Kinetics.
  • Erikstad, M.M., Johansen, B. T., Johnsen, T., Haugen, T. & Côté, J. (2021). As Many as Possible for as Long as Possible”—A Case Study of a Soccer Team That Fosters Multiple Outcomes, The Sport Psychologist, 2021, 35, 131-141
  • Fahlström, PG. (2004): Ledarskap en introduktion, Perspektiv på Sport Management Ingela Broberg, PG Fahlström m.fl. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
  • Fahlström PG, Glemne Mats & Linnér Susanne. (2016) Goda idrottsliga utvecklingsmiljöer. En studie av miljöer som är framgångsrika i att utveckla elitidrottare. RF FoU-rapport 2016:6.
  • Fahlström PG, Glemne Mats, Hedberg Marie & Linnér Susanne. (2016) Ledarskapets grunder. En studie av miljöer som är framgångsrika i att utveckla elitidrottare. RF FoU-rapport 2016:6.
  • Hersey, P & Blanchard, K. (1993). Management of organizational behavior. Prentice Hall.
  • Illeris, Knud (2015). Lärande. 3., [uppdaterade uppl.] Lund: Studentlitteratur.
  • Yukl, G. A. (2008). Leadership in Organizations. (6:e upplagan). Upper Saddle River, N.J.; Pearson Education.
Nationella samarbetspartners
Pantamera
EY
OBOS